I slutet av maj samlades idrottens högsta beslutande organ, Riksidrottsmötet, i Göteborg. Mötet bjöd på konstruktiva diskussioner och viktiga beslut kring bland annat barn- och ungdomsidrott samt trygg idrott. SWE3 deltog aktivt i diskussionerna om det nya ekonomiska stödsystemet och nådde framgång – bidragstaket på tio procent blir kvar.
En av de mest omdiskuterade frågorna under Riksidrottsmötet (RIM)var det nya ekonomiska stödsystemet. Riksidrottsförbundet fördelar varje år cirka 1,8 miljarder kronor till specialidrottsförbund, idrottsföreningar och RF-SISU distrikt, och det finns ett tak för det ekonomiska stödet som innebär att inget enskild idrottsförbunden kan erhålla mer än 10 procent av det totala organisations- och verksamhetsstödet som Riksidrottsförbundet fördelar. Genom att begränsa hur stor andel av det totala stödet ett enskilt förbund kan få, säkerställs att även mindre och mellanstora förbund får tillgång till nödvändiga resurser för att bedriva och utveckla sin verksamhet.
Många förbund ville behålla det nuvarande bidragstaket på tio procent av det totala stödet, medan Riksidrottsförbundet till Riksidrottsmötet 2025 hade föreslagit att höja taket till tolv procent. Efter långa diskussioner och flera yrkanden beslutade stämman att behålla taket på tio procent. Detta beslut är en stor framgång för SWE3, eftersom en höjning av taket hade inneburit minskade ekonomiska resurser för mellanstora och små förbund som SWE3 – SWE3 var också bland de förbund som yrkade på att taket skulle kvarstå.
Det nya stödsystemet innehåller också ett kraftigt utökat stöd för samgåendeprocesser mellan förbund, vilket är mycket positivt för SWE3.
SWE3:s motion om ett fleridrottstillägg röstades visserligen ner, men möttes ändå positivt av Riksidrottsstyrelsen som uttryckte en vilja att arbeta vidare för en alternativ lösning för att stärka stödet till fleridrottsförbund.
I samband med diskussionerna om stödsystemet beslutade stämman även att se över parametrarna för LOK-stödet (Lokalt aktivitetsstöd), för att bättre anpassa dem till fler idrotter och förenkla hanteringen.
Riksidrottsmötet tog krafttag för trygg idrott. Efter uppdrag från Riksidrottsmötet 2023 så beslutade stämman 2025 att genomföra stora förändringar för att främja trygga idrottsmiljöer, ett helt nytt bestraffningsreglemente, flertalet ändringar i stadgar, samt förstärkta insatser inom uppföljning och utvärdering och ökade utbildningsinsatser. Bland annat införs längre preskriptionstider för allvarliga förseelser – läs mer om trygg idrott här.
En ny strategi för idrotten – Svensk idrott 2035 – antogs också. Strategin fokuserar på hållbarhet, långsiktiga resurser till förbunden, en stark elitidrott och att idrotten ska vara utvecklande, inkluderande och trygg.
– Vi vill bli världens bästa idrottsrörelse. För att nå dit behöver vi tänka nytt och ompröva hur vi arbetar. Med strategierna Svensk idrott 2035 och SISU Idrottsutbildarna 2035 får vi kraft att förnya idrottsrörelsen, sa Anna Iwarsson, ordförande för RF och SISU Idrottsutbildarna.
För första gången antogs också en särskild strategi för SISU Idrottsutbildarna. Strategin kallas ”SISU Idrottsutbildarna 2035” och sattes för att tydliggöra organisationens uppdrag – läs mer om idrottens nya strategi här.
Vid mötet beslutades även om en ny verksamhetsinriktning för de kommande två åren. Stödet kommer att riktas till barn- och ungdomsidrott, elitidrott, idrott för personer med funktionsnedsättning och målgruppen 65+. Vuxenidrott omfattas inte längre, utom där staten särskilt avsätter medel.
En viktig fråga under RIM var barns och ungas inflytande. Flera förbund yrkade på en motion för att stärka ungas delaktighet i idrottsrörelsen. Detta ledde till att stämman beslutade att stödja förbunden i förändringsprocessen och erbjuda ekonomiskt stöd för att kartlägga nuläget och identifiera hinder. Dessutom ska RF och SISU Idrottsutbildarna inrätta ett ungdomsråd – läs mer här om barn och ungas inflytande här.